admin

Vedåsa norra reservat

Vedåsa norra Naturreservat ligger ca 1 km söder om Agunnaryds kyrka, och omfattar Helge å samt dess omgivningar mellan Agunnarydssjön och Möckeln. Stenmurar och odlingsrösen visar hur markerna i området har nyttjats i äldre tider. Stora områden utgörs av fossil åkermark med tydliga parceller, där åkerhak och terrasskanter är tydligt markerade. I markerna finns en mängd träd, […]

Vedåsa norra reservat Läs mer »

Vedåsa södra reservat

Vedåsa södra naturreservat har en fantastisk variation av olika naturtyper som vattenmiljöer, ädellövskogar, öppna välhävdade marker och övergångszoner däremellan. Naturvärdena i området är knutna till välhävdade betesmarker, betad skog, äldre grova ädellövträd, ädellövskogar, våtmarker, videbevuxna stränder och vattenmiljöer. Här finns också ett rikt fågelliv och den hotade fiskarten malens lek- och uppväxtplatser. Våtmarkerna har stor betydelse för

Vedåsa södra reservat Läs mer »

Byvärma naturreservat

Byvärma säteri har anor från 1300-talet. Namnet Byvärma, värma , kommer enligt information från Länsstyrelsen av att isen aldrig lade sig vid Helgeåns utflöde. Byvärma är ett vetenskapligt reservat som bildats för att skydda mycket ovanliga eller hotade insektsarter. Reservatet består av hagmark, lövskog, blandskog, kärr och öar. Intill landsvägen finns två mycket gamla och

Byvärma naturreservat Läs mer »

Reservat Ramsås huvud

Ramsås huvud är kanske mest känt för sina blåsippebackar och är ett populärt utflyktsmål på våren.  Men naturen på Ramsås huvud är en mosaik av olika naturtyper. Här finns lövdominerad blandskog, lundartade lövskogar, ett småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap och en mängd öar och vattenområden. I området finns gott om gamla träd, död ved, hamlade lindar,

Reservat Ramsås huvud Läs mer »

Reservat södra Marsholm

Marsholm  NaturreservatPå Marsholm naturreservat finns en stor variation av olika naturtyper. På huvudön Marsholm domineras skogen av gran medan kärren och strandskogarna, som uppkommit efter sjösänkningen på 1860-talet, domineras av lövträd. Marsholms blandskogar har en ovanligt stor andel död ved och där trivs sällsynta insekter och olika hackspettsarter.

Reservat södra Marsholm Läs mer »

Marsholm stormreservat

Det är en rik flora och fauna inom naturreservaten i Agunnaryd. Svartoxen, malen och storlommen är några exempel på den artrikedom som finns inom naturreservaten Marsholm, Byvärma, Vedåsa och Ramsås huvud. I Agunnaryds socken finns fyra av länets naturreservat och längs flera slingade turer kan vi upptäcka den rika flora och fauna som finns här.

Marsholm stormreservat Läs mer »

Kråka kanal

Kråka kanal är som namnet antyder en kanal, som anlagts genom grävning. Det fick möjligen sitt namn efter en soldat Kråka som kanske var med vid grävningen, alternativt kan namnet härröra från det gamla torpet Kråkeweka som ligger nära inloppet till kanalen. Marken norr om kanalen tillhör Elmtaryds gård i Agunnaryds socken  och södra sidan

Kråka kanal Läs mer »

Strömma kvarn och såg

I Strömma drevs både kvarn och sågverk från 1870-talet. Driften utvecklades kraftigt från 1880 efter att förvaltare Pehr Johnsson från Glimåkra rekryterades och drev rörelsen. Här fanns både möllare för kvarndriften och sågverksbas. Ett stort timmerlager visar att det var en omfattande verksamhet här, enligt uppgift fanns här även ett lådsnickeri med flera anställda. Pehr

Strömma kvarn och såg Läs mer »

Målensås rastplats

Kvarn- och sågverksbyggnaderna är numera rivna, medan vattenrännan är kvar. Beskrivning Kvarnlämning, ca 90×30 m (Ö-V). S om grävd kvarnkanal är enkvarngrund, 10×5 m (N-S), och stenplintar. N om kvarnkanalen är ruinerna efter stående kvarnbyggnad (inrasat tak etc.). Den grävda kvarnkanalen har kallmurade väggar, intill 3 m h, av tuktade stenar. Orientering, omedelbart N om

Målensås rastplats Läs mer »

Elmtåsa vattenkälla

I Elmtåsa finns Mellangårdens källa, som förr  användes som dricksvattenkälla och senare mest för att vattna djuren som gick på bete på skogen. När den stora vårtvätten skulle ske krävdes stora mängder vatten. Före 1950-talet var källan ett bra alternativ innan det fanns tvättmaskiner. Det  var vanligt att köra tvättkläder, kokgryta, ved och baljor till

Elmtåsa vattenkälla Läs mer »

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmälan välkomstkasse