admin

På Brånanäset låg under tidig medeltid en gård som kommit att kallas Agundaborg. Bråna nämns i skriftliga källor första gången år 1385. Enligt en sägen nedtecknad år 1758 skall Agundaborg ha haft ett eget gårdskapell av trä, vilket skulle ha utgjort den första kyrkan i Agunnaryd. På udden syns idag resterna av tre byggnader. Den […]

Fagerhults kvarnstuga var bostad åt mjölnaren till sjösänkningen på 1880-talet. Kvarnen lades ned 1875, enligt uppgift från Smålands museums bebyggelseinventering. Efter 1882 var huset undantagsstuga till gården. Personerna på bilden var de ogifta syskonen Johannes Nilsson och Ingrid Nilsson som flyttade hit 1923, efter att de arrenderat ut sin gård i Västra Fagerhult till Karl

En av Agunnaryds mer originella personer var Agunnaryds siste luffare, Henning Johansson född 1883. Han bodde under en tid i backstugan Lunden under Elmtaryd. Namnet Tröske-Henning kom av att han hjälpte bönderna på hösten med tröskning av säden. Henning älskade att vandra land och rike kring och kallades därför även ”Luffar-Henning”. Backstugan Lunden är flyttad

Torpstugan Kjöpet skänktes till hembygdsföreningen år 1947 och var första byggnad i föreningens ägo. Kjöpet som byggdes år 1789 är en ryggåsstuga. Stugan är bevarad i originalskick förutom taket som förr bestod av torv. Under åren 1790 till 1937 har tretton olika torpare brukat och bebott Kjöpet, som mest har tio personer bott i stugan

Teckningen visar Gässaboda gårdstun med inägomark, kålgård, brunn, får- och kalvhage. Gärdsgårdarna är till för att hålla djuren utanför grödan, kreaturen går genom fägatan och strövar fritt i skogen. Det var barnens arbete att hålla reda på korna. Smådjuren ville man ha närmare och de släpptes i mindre hagar nära gården. Överst på teckningen skymtar

Våra rösen är unikaStenrösen är unika lämningar ur europeiskt perspektiv och konkreta spår av brukad mark. Redan en dansk 1200-talshistoriker beskrev odlingsrösen i de sydsvenska skogarna och menade att de var spår efter tidigare människor. Dessa odlingsrösen fortsattes att läggas upp i skogarna nästan fram till våra dagar. De äldsta synliga spåren efter odling är

Kalkugn, oregelbundet hästskoformad, 5×5-6 m, med den raka frontsidan (NÖ-SV) mot NV, och 1,5-2,5 m h, beroende på NV-sluttning. Byggd av vanligen 0,2-0,5 m st stenar, murade på ugnens insida och på frontens sida, i övrigt utvändigt kallmurad. Några block kring ugnsmunnen är ca 1m l. Muren är upptill ca 1 m tj. Ugnsmunnen är

Alfred Hedenstierna (Sigurd) bodde i Vedåsa Östregård med sina föräldrar till år 1879. Under den tiden skrev han bl.a. den välkända sången ”Hjärtats saga”. Alfred Hedenstierna anställdes 1879 som journalist vid Smålandsposten och bidrog under signaturen ”Sigurd” till att tidningen blev rikskänd. Han var under några år dess huvudredaktör fram till 1898. För oss är

Från 1897 fram till första världskrigets utbrott 1914 fanns här en omfattande stenindustri. Det var ett tyskt bolag vid namn AB Syenit, som började verksamheten. Syenit upprättade ett kontrakt med dåvarande ägarna till Granhult, som berättigade bolaget att i 30 år bryta sten på Granhults ägor. Bergavgiften utgick med 12 öre per 100 kg sten

Muren är anlagd på 1850-talet av soldaten nr 85 Svensk. Stenen är uppbruten på åkrarna intill husen, varje sten är upplagd och ditforlad för hand, därtill huggen för hand. Stenmurar byggdes som skydd kring åker och äng, samt hindrande av skador från kreatur, samtidigt kunde den stenfria marken ge mer grödor. Det finns två typer